Skolor.

1956-57 Kindergarten på Måttet i Ludvika

1957-60 1-3 Kyrkskolan klassföreståndare: X Knutsson

1960-63 4-6 Valhallaskolan Gertrud Krooks

1963 1-3 HT Högbergsskolan Realskolan

1964-66 1-3—3-3 Gustav Adolfskolan Alingsås realen

1966-69 Treårigt gymnasium naturvetenskaplig linje Nolhagaskolan Alingsås

1969 hösten värnpliktig Ljungbyhed 2mån som officersaspirant, Divisionsbiträde 2 veckor Såtenäs, Flygledarutbildn fyra månader Hägernäs Sthlm

Vägrade värnplikt jan 1970

1970hösten-71 60p Ma Gbg Universitet 3mån jan-mars 1971 i Marocko med Analysboken

1972 Fysik GU

1973 Våren Astronomi GU var på Kibbutz i Israel 3mån med astronomiboken

Sökte Lärarhögskolan i Gbg men kom inte in pga av bara G i Astr och missad prop-kurs i pedagogik

1973 hösten Samhällskunskap 33p statskunskap, nationalekeonmi men hann inte med Sociologi

1974 Lärarhögskolan Gbg

1975-76 Numeriks analys varaqvat med lärarjobb och hamnen

1976 juni börjar på Leissner Data.


Mitt arbetsliv.

Min far hade en liten livsmedelsbutik och jag började redan som 10-11 åring med att väga upp potatis och köra ut varor till kunder med en packcykel. Speciellt ville jag åka ut till kunder som gav dricks. Kommer speciellt ihåg Elingspers som jag tror de hette och de gav en hel krona i dricks vilket var mycket pengar 1960. Sedan tror jag jag fick dela ut flygblad till alla hushåll i närheten. Fick ett öre per flygblad. Min far sålde affären 1962 och fick säkert inte mycket för den. Det var en del i strukturomvandling av livsmedelshandeln. En massa små affärer lades ner och ersattes av större ”supermarkets”.

Sommaren 1963 fick jag som 12-åring jobb som tidningsbud tidigt varje morgon.

I december 1963 flyttade vi till Alingsås där min far fått jobb som föreståndare för en stor supermarket i kedjan ”Endres”

Osäkert om jag hade något jobb sommaren jag var 13 år. Ev var jag telegrambud som jag var en tid. På den tiden skulle telegrammen levereras med bud. Och flygbladsutdelning förekom säkert oxå. Endres gick snart i konkurs och min far köpte affären kankse 1965 och efter det blev det mer jobb i affären med att köra in mjölk, flygbladsutdelning och städa lagret. Sommaren jag var 14 år fick jag ånyo jobb som tidningsbud. Min vän Halvard Nowén och jag delade på ordinarie tidningsbud Sven Hanssons sex distrikt som han normalt delade ut med en vespa. Jag och Halvard körde tre distrikt var med cykel – jag i Stockslycke och Halvard i Dammen.


I maj 1966 efter realen när jag var 15 år gick jag till sjöss och min första hyra var som ekonomibiträde på ”MS Seatttle” som gick på Hawaii under Nordstjärnans flagg. Hade helst velat bli jungman men då måste man vara fyllda 16 år vilket jag inte var. Problemet med Seattle var att den lades upp på Göta Verken för reparation. Så jag kom inte så långt. Jobbade som diskare på båten på varvet. Det drog ut på tiden – tror det var fyra veckor på varvet - och den skulle INTE hinna hem till skolstarten i gymnasiet. Rektor Nygren gav INTE ledigt. Fick motvilligt mönstra av och tog hyra på Transatlantics ”MS Hjelmaren” som gick på Sydafrika för den skulle hinna hem i tid. Där jobbade jag som ”befälskalle” vilket innebär att jag hade hand om befäls- och köksmäss samt städning av tre hytter. I befälsmässen åt ca 14 personer och i köksmässen ca 8. Jobbet bestod i att hålla rent i mässarna och duka fram till varje måltid – frukost, lunch och middag och däremellan kafferaster men till dem behövde jag inte duka. Och sedan bära in maten som jag fick från byssan. Det var mycket disk och det fanns INGEN diskmaskin. Tror jag hade ca 550 kr/mån i lön Jag jobbade effektivt och klarade jobbet på ca 5 tim/vecka. Resten av tiden var jag ledig och låg i hytten och läste kiosklitteratur typ Walt Slade, BilloBen mfl Läste nog ett 100-tal dylika böcker de tre månade jag var ombord. Som lägst stående i manskapet fick jag sämsta hytten kallad ”Belsen” och ett problem var att den låg mitt på båten och nära maskinrummet vilket hade till följd att det var oväsen och vibrationer. Men man vande sig. MS Hjelmaren var på 6,500 dödviktston – alltså ingen stor båt, tror Seattle var på 10,000 ton - och hade då en besättning på ca 30 man varav en kvinnlig telgrafist. Båten var gammal och hade tidigare haft avsevärt större besättning vilket gjorde att alla hade egen hytt.

Allt skräp som blev kastades helt sonika i havet. Kommer speciellt ihåg att det blev många ölflaskor och dessa brukade jag kasta upp i luften och försöka träffa med en annan flaska. Ett skandalöst beteende men varken jag eller ansvariga begrep bättre på den tiden. Vi hade ganska hårt väder så jag blev snart sjösjuk. Kommer speciellt ihåg midsommardagen då jag var mycket dålig av sjösjuka och kankse oxå vissa drycker. Då var jag nära att hoppa i sjön....

Första hamn var Las Palmas på Kanarieöarna dit vi nådde efter en vecka och där vi bunkrade olja. Nästa hamn var Luanda I Angola där vi låg kankse en dag. Mitt enda minne av den hamnen var att det var många svarta hamnarbetare som bla för hand sköt ett par Scania lastbilar som hade varit surrade på däck. Bland alla svarta fanns en ”vit neger” alltså en albino vilket var uppseendeväckande. Sedan Kapstaden där det var bara +10 grader och rätt blåsigt. Det kändes riktigt kallt eftersom vi kom från värmen. Vi hade innan Luanda passerat ekvatorn och jag och mässkalle blev döpta av kaptens dotter som var jämngammal med oss och som firade sitt sommarlov på Hjelmaren. Kommer inte ihåg detaljerna men vi fick ett diplom med högtidligt rött sigill. Ev var poolen ( en uppspänd presenning på fördäck) oxå inblandad. Där kunde vi blöta ner oss när värmen blev för tryckande.

Kommande hamnar var Port Elisabeth, East London och Durban i Sydafrika och därefter Lourenso Markes (nu Maputo) i Mozambiq som då var portugisiskt. Sista hamnen var Beira oxå i Mozambiq och där vände vi och besökte samma hamnar på vägen hem. Dock inte Luanda utan vi gick direkt från Kapstaden till Freetown i Sierra Leone i Västafrika. Där var det hamnstrejk så vi blev liggande på redden i en vecka vilket gjorde att jag kom hem för sent till skolan. MS Seattle var hemma flera dagar före oss.

Maten ombord var mycket bra med bla en curryrätt minst en gång i veckan. Bla fick vi en gång stekta fiskbullar med currysås som frukost. Söndagsfrukostarna var extra bra med bacon, ägg o stekt potatis med grapefrukt som efterrätt. Dessa söndagsfrukostar var standard på alla båtar i handelsflottan. Min far hade skickat med mig en hel kartong med 1-kr-Marabo-chokladkakor vilket jag ransonerade annars var mitt mellanmål för det mesta en grapefrukt med socker på som åts med speciell sked.


Under gymnasietiden var jag tidningsbud på somrarna. Var vid den tiden mycket flygintresserad och jag tog segelflygcert som 16-åring. Sökte oxå som flygofficer vid mönstringen och jag blev antagen av ca 1,000 sökande. Vi var ca 80 st som började på flygskolan i Ljungbyhed i juli 1969. Jag blev bara kvar 2 månader på flygskolan och det blev bara ca 50 av de 80 som fick vara kvar i ett år. Jag fick lov att sluta men Flygvapnet ville ända ha mig och då som flygledare så jag hamnade på flygledarskolan i Hägernäs i Stockholm. Kände mig mycket omotiverad som militär och efter juluppehållet sökte jag vapenfri tjänst. Blev omedelbart hemförlovad. Jag var redan pacifist när jag sökte till Flygvapnet och det var ju inte riktigt ärligt men jag kunde inte motstå möjligheten att få flyga olika snabba flygplan. Hade i bakhuvudet att jag skulle sluta så snart jag kunde och börja flyga civilt. Så de gjorde helt rätt som skickade iväg mig...

Våren 1970 jobbade jag som vikarierande lärare bla en månad i Hols skola mellan Alingsås och Vårgårda . Där hade jag en 5-6:a och både jag och barnen trivdes.

Skaffade oxå en så kallad blixtbricka i Göteborgs hamn. Min första båt var en rysk båt som hade fraktat kol från Murmansk. Fick peta kol från skotten. Båten var inte riktigt byggd för att frakta stenkol. Fick 8.50 kr/tim. Det var olika betalt på olika båtar. Bananbåtarna var bland de bättre och där fick man 12-13 kr/tim men det var mest ordinarie hamnarbetare som fick dessa. På övertiden mellan 17-19 var det 50% tillägg och efter kl 19 var det 100% tillägg så jag gick oftast ner på övertiderna. Man kunde bara jobba övertid !


Hösten 1970 började jag läsa matematik, sedan fysik och sist astronomi. 60p matematik (1.5års normalstudier) och 40p fysik och sedan 20p astronomi. Tog en fil kand efter 3 år och jag hade MVG på de flesta kurserna. Missade bara en tenta och det var i Algebra 2 på tredje betyget i matematik (dvs 41-60p). Den lämnade jag in blankt för att få göra omtentan. Jag såg att jag inte klarade annat än möjligen ett G (godkänt) vilket var under min ambitionsnivå. Tror att jag bara fick G på omtentan i den kursen. Hade haft vissa tankar på att doktorera i matematik men dessa skrinlades i och med Algebra2-kursen. Andra terminen i matematik hade vi mycket bra böcker i kursen Analys2 så då var jag på resande fot i 2,5 månad. Liftade till Barcelona där jag köpte en scooter som jag sedan åkte till Marocko på. Där var jag fem veckor. Tentan i Analys2 gick bra.

När jag läste Astronomi sista terminen så åkte jag tåg till Israel via Cypern där jag idkade självstudier i Astronomi samtidigt som jag var volontär på kibbutzen Ein Hashoresh. Där fick jag plocka apelsiner men mesta delen av tiden jobbade jag i en plåttunne-fabrik. Det var mycket bra mat på kibbutzen och jag gick upp 10kg från 73 till 83kg. Tränade inte under min vistelse i Israel. Kommer inte ihåg orsaken. Jag var i Israel jan-mars vilket förresten var samma period som jag var I Marocko några år tidigare. Tentan i Astronomi under lektor Roslund var oväntat svår och jag fick bara godkänt. Till hösten 1973 sökta jag till lärarhögskolan. Jag kom inte in. Var 0.5p från att komma in. Hade jag bara haft VG på Astronomin hade jag kommit in. Eller bara deltagit i en så kallad propedeptisk kurs i pedagogik på en dag vilket man fick 1p för. Denna termin var nämligen sista gången man fick betalt under praktikterminen och det gjorde att det var extra många som sökte. Lärarhögskolan var på ett år och det andra halvåret var en praktiktermin som man gjorde på någon skola med en erfaren lärare som handledare.

Var rätt irriterad över att ha missat inträdet så jag läste i viss revanchlystnad Samhällskunskap 32p på en termin – över 50% fortare än normalt. Lästa alla kurser i statskunskap och nationalekonomi men hann inte med sociologin. Till våren 1974 kom jag in på lärarhögskolan och praktikterminen hösten 1974 gjorde jag på Hvitfeltska Gymnasiet mitt i Göteborg.

Fick bara betyg 1 (bara godkänt) från lärarhögskolan. Det var 60% som fick 1 (G), betyg 2 (VG) fick 25% och betyg 3 15% (MVG). Var inte van att få lägsta betyg och tillsammans med att jag träffat på en HP-dator på lärarhögskolan som jag satt en hel natt och ändrade parametrar i ett program och skev sedan ut geometrisk figurer på en plotter. Blev mycket fascinerad av programmet och jag beslöt att läsa programmering på Universitetet.

Så jag lästa aldrig färdigt Samhällskunskapen utan 1975 började jag med att läsa Numerisk analys där häften av kurserna var i programmering (datalogi) och hälften var numeriska metoder alltså matematik. Trivdes mycket bara med programmeringen och jag gick verkligen in för kurserna speciellt i datalogi. Tog inga studielån utan jag vikarierade som lärare i perioder under 1975, bla var jag fem veckor i Mora – tre veckor före Vasaloppet och två veckor efter - på Sankt Mikaelgymnasiet. På den tiden hade lärarna friare arbetstider och jag kunde träna skidor i dagsljus varje dag. Det blev ca 30km per dag. Jobbade istället på kvällarna med lektionsförberedelser. Jag hade matematik och fysik. Vasaloppet åkte jag för andra gången det året.

På våren 1976 var jag klar med datalogin. Vi hade haft som huvudspråk PL1 som vara ett språk som tagits fram av IBM och som var tänkt att ersätta alla andra språk dvs Cobol och Fortran vilka var de dominerande språken på marknaden. IBM som hade 70% av världsmarknaden inom IT på den tiden påstods ha lagt 10,000 manår på PL1. Vilket ska jämföras med Pascal som togs fram på 3 månader av professor Wirth och som blev avsevärt mer använt. Vi läste många olika språk bla Lisp som använts inom AI och bestod mest av parenteser. Om jag minns rätt programmerade vi en kalkylator i Lisp. Gjorde ett två-betygsarbete i val av sorteringsalgoritmer samt programkod för algoritmerna. Annars gick hela utbildningen ut på att tycka illa om och undvika följande tre saker: Världens största IT-företag IBM samt de två programmeringsspråken Cobol och Fortran.


Det var lite trögt på arbetsmarknaden våren 1976 och när det dök upp ett jobb i Trollhättan i ett litet företag som använde AlgolGenius som språk så sökte jag jobbet. Hade haft ett militär-vick – ordinarie lärare gjorde militärtjänst – på NE-skolan i Trollhättan. Kommer ihåg att jag gick upp på Leissner Data på Österlånggatan haltandes eftersom jag just innan allvarligt stukat en fot på ett träningsläger i Värmland. Axel Leissner anställde mig dels på grund av mina betyg men dels oxå av mina Vasaloppsmeriter vilka imponerade på honom. Han hade själv åkt ett par Vasalopp och tyckte det var ”en fest från första till sista stavtaget”. Ett tredje skäl för min anställning var att jag var lärare och om det blev lite att göra på LDA fick jag lova att ta tillfälliga lärarjobb.

Jag ersatte Gunnar Frid som jag bara träffat flyktigt vid något tillfälle och han slutade innan jag började. Per Lidén blev min mentor och det första jag fick göra var ett inbetalningsprogram för oljeföretaget Sannes som körde sin fakturering hos oss. Programmet skrev i AlgolGenius som var ett mycket bra språk. Det var det största program som jag någonsin skrivit och det hanterade bla samlingsbetalningar. Tidningssystemen annons och abonnemang var dock de stora systemen och jag blev tidigt inblandad i felrättningar och förbättringar. Axel jobbade framgångsrikt med att skaffa nya kunder till framförallt tidningssystemen. Vi fick oxå två nya kunder VäljVara och Trestads GrävoTraktor (TGT). Det förstnämnda gällde statikstik på framförallt varor som INTE sålde I Helge Jönsons sex klädbutiker. För TGT, som var en kooperation av grävmaskinsägare, gjorde jag ett faktureringssystem och en avräkning mot medlemmarna. Båda systemen gjordes i Cobol (tror jag). AlgolGenius dog ut som språk eftersom Datasaab var på fallrepet och köptes upp av Sperry Univaq.

På 70-talet handlade det bara om servicebyråkunder. Det fanns inga lämpliga datorer för kunderna att ha hemma. I början av 80-talet hittade vi Ohio Scientific som vara ett fleranvändarsystem med stora hårddisk och lämpligt pris. Vi konverterade abonnemangssystemet från AlgolGenius till basic.

Nya tidningskunder tog mycket resurser att starta. Nya annonskunder var lättare att starta än nya abonnemangskunder. Vid byte av abonnemangssystem gällde det att få igång distributionen utan problem för abonnenterna vilket vållade mycket stress och vånda. Och på den tiden måste man åka ut till kunden och starta systemet. Det fanns ingen eller dålig kontakt med kundens dator. På sin höjd ett uppringt modem. Sedan blev det snabbare modem och därefter ISDN-förbindelse som upplevdes som ett himmelrike mot modem-tiden. Ett viktigt kommando som sparat mycket tid är ”ntar” som skickade ut filer med bilbehållna skapare och skapartid. ”ntar” funkade bara from ISDN-tiden och kravet var att filen låg i samma katalog på mottagande datorn.


1985 var en turbulent tid både privat och på LDA, dels separerade jag från Ann-Charlott och dels ville Axel sälja LDA. 1986 slutade Per Lidén och jag fick ensam ansvaret för båda tidningssystemen vilket kändes tungt. Speciellt var det ekonomirutinerna som jag var rätt obekant med och det var enda gången jag krävde mer lön. Hade mycket att göra med annonsfaktureringen för Dalarnas Tidningar (DTAB) och jag var mycket i Falun. De ville ha bokning av radannonser i systemet. Jag jobbade som konsult åt DTAB med en konsultlön på 300 lr/tim. En konsult från Stockholm som oxå DTAB anlitade tog 700 kr/tim och hans sambo tog 500 kr/tim Hade lite insyn i deras jobb och jag var inte imponerad av kvalitén på det de gjorde.


Löneutveckling.

76-06 4,100 kr

77-01 4,300 kr

77-05 5,050 kr

78-01 5,120 kr

78-02 5,600 kr

79-02 6,300 kr

79-11 6,435 kr

80-08 7,600 kr


81-01 7,665 kr

81-05 8,650 kr

82-01 9,250 kr

83-01 9,990 kr

84-01 10,500 kr

84-06 10,830 kr

85-01 11,430 kr

85-07 11,550 kr


86-01 14,000 kr Enda egentliga lönesamtalet pga att Per Lidén slutade och därmed ökat ansvar

87-01 15,000 kr

88-06 15,315 kr

89-01 16,750 kr

90-01 17,900 kr


91-01 18,200 kr

92-01 18,750 kr

93-01 19,125 kr

94-01 19,700 kr

95-01 20,400 kr


96-01 21,220 kr

96-07 22,000 kr

97-01 23,000 kr

98-01 23,900 kr

99-01 24,900 kr

00-04 26,000 kr


01-04 27,000 kr

02-04 28,100 kr

05-01 29,300 kr


07-05 30,500 kr

08-06 31,500 kr

09-10 32,400 kr

10-04 32,730 kr


17-12 37,000 kr slutlön